tildaolsen

Jag vet när jag kan vara som lyckligast, vilket stadie jag trivs som bäst i och jag vet hur jag vill ha det men ändå står jag där och kämpar med hjärnspökena som hittar på en himla massa saker tvärtemot. Jag hör inte hemma där längre. Jag har vunnit en gång och vill inte behöva kämpa mig igenom samma stadie igen. Jag vill inte låta den perioden komma över mig igen utan sätta ner foten innan det går för långt. Det är ingenting för mig utan vart jag befinner mig just nu dvs nytränad, oövervinnelig och inställningen som säger jag kan om jag bara vill är precis vilka tankar jag vill ska finnas dag ut och dag in. Inga konstigheter. Satsa lite till och sen få ännu mer där till. Inte låta mig själv luras att jag inte passar in här för det gör jag. Jag älskar det här och vet precis vad jag vill åstadkomma därför är det dags att säga nej till osäkerheten på en gång. Jag mår inte bra av osäkerheten eller vara i ett halvdant stadie. Det gäller att hitta vart man trivs och jag vet precis var det är, jag måste bara inse själv att jag förtjänar att vara där. Imorgon är det ny månad och den ska jag äga. Tvivlar jag kommer jag gå tillbaka till detta inlägg, till Emmas sms ni ser här under och sen bli påmind om min grej. Ibland behövs en ordentlig wake up call.